Dagens EFIT*-bilder finns HÄR

Häromdagen ville lilla fröken inte alls gå in men det ville jag. Jag tror jag jagade henne runt här inne på gården 18 varv innan jag fick tag i den lilla usligen och bar hem henne. Inte direkt en metod jag skulle rekomenderat andra men ibland tar envisheten över förnuftet. Heidi är av naturen en riktigt följsam och fin liten flicka, men gården är hennes lekplats och hon bryr sig inte över huvud taget om jag rusar iväg eller går in och lämnar henne helt allena. Inte för att hon brydde sig så mycket över att bli haffad i språnget heller med det är ju en annan femma. Ingen vek sak där inte!

Efter denna incident har vi jobbat än mer på kontakt och inkallning för så där går ju inte att hålla på. Jäkla tokfasoner (och då syftar jag inte på valpen utan på mig själv)! Träningen har givit strålande resultat på så kort tid och nu är matte bäst och vi tittar hellre på henne än springer fram till kreti och pleti som råkar ha vägarna förbi eller grannar som kommer ut för att blossa på gården. Vi följer också snällt med även när det är dags att gå in!

Vi har även redan nu börjat med "vänta ut och ignorera"-träning då jag ser (eller snarare hör) tendens till förväntanspip. Är det verkligen en malle och inte en schäfer jag har fått? Nåväl, jag är som sagt en enveten jäkel jag med så det ska vi nog få bukt med! Liten valp har i alla fall lärt sig att slappna av och somna på rygg i mattes knä och inte sprattla mer än nödvändigt vid kloklippning. Vidare så kan vi numera slappna av vid instängning i bur och sitta fint utanför dörren i väntan på tasstork (Göteborg är en lepöl). Att inte i bita i handuken har man dock inte lärt sig utan matte fuskar och stoppar in en seg frolic i bitsk valpkäft under tiden.

Minimallen håller på att förvandlas till en minikopia av sin far. Samma grova nacke, samma korta, grova och kompakta kropp, samma svans och samma typ av päls. Till och med öronen är likadana. Blir hon likadan mentalt så har vi en rolig men intensiv framtid att se fram emot. Vi får väl se vem som är envisast i längden!

Pappa Åskar:

Bilden är stulen från Kroka!