För vad enkelt det var!!

Nu när grannar, familj, bekanta, icke hundkunniga vänner etc frågar var den nya valpen som kommer (vilket jag förstås berättar vitt och brett om) är för ras och jag svarar malle, så möts jag av en frågande fågelholk?

"Va, en vadåförnåt?"
"Ja, en malinois, de brukar kallas för malle," svarar jag.
"Eeeh?"

Själv står jag undrande och funderar på hur jag på ett enkelt sätt ska förklara vad en malle egentligen är för något. Jag är inte van vid det. Alla vet vad en schäfer är för något (på gott och ont), och de flesta har hört talas om afrikansk lejonhund om det inte klingar till direkt när jag säger rhodesian ridgeback.

"Tja, det är en belgisk vallhund"
"Du menar typ border collie?"
"Nja, snarare Belgiens motsvarighet till schäfern", säger jag då och känner mig ganska så nöjd med denna snilleblixt innan jag funderar på hur rätt det egentligen var!

"Jaha...hmm?"

Men vad tusan!

"Den hund som polisen har när de inte har schäfer. Nästan likadan men brun"
"Jasså, jaha" och så de lyser upp, "då tror jag att jag vet vad det är för en hund"

Tänk var lätt det var med schäfer!!

En schäfer är en schäfer. En malinois är inte bara en malle utan dessutom mallinutt, mallefjant, majonäs, IKEA-schäfer och gud vet vad *pust* Det kan inte vara lätt om man inte är hundkunnig :-)

Det var ett tag sedan Kuba var en sån här liten snutta och jag väntade på att få hämta hem henne. Nu är hon några storlekar större och mattes prinsessa ut i klospetsarna. En riktig mammagris och så oändligt älskad!

Om 10 dagar är det dags att hämta hem "lillasyster". Jag är övertygad om att Kuba kommer att bli överlycklig. Hon tycker det är lite tråkigt att vara ensamhund och älskar dessutom allt smått. Hon är så mammig och vill gärna pyssla och är så försiktig. Så, det är nog inte bara jag som väntar :-)

I går var det äntligen dags för sök igen. Vi var fem glada ekipage som träffades vid Bertilssons stuga. Kuba var sista hund ut och hej vad det gick! Hon var verkligen jätteduktig igår!

Vi körde helt utan retning och det var raketfart ut, tog rulle fint utan bekymmer och raketfart tillbaks in till mig. Vid första skicket så var hon dock på väg ut med rullen åt andra hållet så där fick jag stoppa henne innan hon tog andra figgen av bara farten. Snabbt ut på påvisen (hon t o m tjuvstartade lite ibland) och glad i hågen som vanligt där ute. Hyfsat raka skick, hon viker av vid vissa hinder men rätar upp sig igen *duktig tjej*, och framslagen börjar komma. Sista skicket blev en flyende hittaövning och det var förstås jättekul tyckte den röda faran.

I dag tränade jag igenom en del av lydnadsmomenten till ettan och det gick hyfsat. I fria följet behöver vi träna mer på högersvängar, annars så ser det fint ut. Hon är så ivrig och tycker det är så kul så idag studsade hon högt upp på endast ett ben (dessutom på tårna) med halsen lång som en giraff *skratt*. Ställandet ser jättefint ut. Hon påbörjar nästan ett läggande, vilket gör att hon kastar upp frambenen något, studsar till och tvärnitar. Det har hon inte gjort innan men det såg riktigt snitsigt ut :-) Inkallningen känns säker och går i en ruskig fart. Läggandet, ja där har vi en del att jobba på. Hon verkligen kastar sig ner, det går hiskeligt fort och ser jättefint ut, men hon vill gärna sätta sig upp när jag går tillbaks till henne. Kuba är en ganska känslig hund, förarvek som tusan ibland, och tycker det är lite mysko när jag kommer och ställer mig brevid henne. Men efter lite repetition så började det arta sig lite.

Vi avslutade med lite positionsträning och det gick bra tills en bil som körde förbi skramlade till. Då skällde hon till och tappade koncentrationen. Kuba är ju ljudkänslig (ibland, ibland inte - hon är lite tetig där) och det tog en liten stund innan hon tog kontakt igen. Men då hade väl både hon och jag tappat motivationen något och när Kuba tappar motivationen så är det väldigt svårt att få upp den igen. Hon är inte speciellt uthållig i lydnaden och det krävs rätt humör från både henne och mig för att det ska gå riktigt bra. Det går inte heller att ställa några som helst krav på henne, även om man vet att hon kan vissa saker sedan valpben. Hon oerhört signalkänslig och läser av minsta lilla rörelse, röstläge och humör. Frustrerande många gånger men samtidigt mycket lärorikt.

Jag gissar att jag kommer tycka att det känns ganska så lätt att träna hund när det flyttar in en malinois. Det är ju ganska stor skillnad på en ridgeback och en bruksmalle. Precis som det ska vara förstås :-)

Ytterligare en givande dag på kenneln där jag har hjälpt till lite med valparna (minsta delen), umgåtts med blivande valpköpare och "kennelföräldrar" (en lite större del) och snusat valpmagar (största delen *skratt*). En himla mysig dag helt enkelt!

Nu är det klart vem som flyttar hit om 13 dagar, det blir lilla favoriten förstås :-)

Säg hej till Heidi Ho!

Det är vår!!

Nej jag vet att det inte är vår, men det känns så. Jättehärligt väder ute, det blåser inte och det är soligt och inte vidare kallt. När jag kom hem från skolan tog jag med Kuba och gick "vår runda" i slottskogen och den tar sisodär mellan 40 minuter till en timma beroende på alla småaktiveter vi roar oss med under tiden. När vi närmade oss slutet kände jag att jag verkligen inte ville gå in på långa vägar redan. Vi tog och gick runt hela Slottskogen och bara njöt av att vara ute i utan att bli blöt, blåsa bort eller frysa rumpan av sig. Tänk om det kunde hålla i sig!

På lördag bär det av till kenneln igen för att hjälpa till lite med valparna, umgås och lära känna de små ännu mera, och på söndag blir det äntligen sök!

Här är en bild på favoriten:

...är kanske inte så stor skillnad ibland *skratt*

Ny termin på universitetet och detta delmoment (vilket sträcker sig över 5 veckor) i geografiprogrammet kommer att handla om naturkatastrofer. Det ska bli riktigt roligt för det är verkligen ett ämne som tilltalar mig. Tentor och uppsatser är ju betydligt enklare om man det är inom ett område som intresserar en. Dessutom, ett par veckors eget arbete för just detta i slutet av perioden. Toppen! Det är fördelen med att studera, att man kan arbeta hemma så mycket och lägga upp tiden lite som man vill.

I helgen har jag tillbringat ett par dagar på Krokasmedens kennel. Umgåtts både med valpar, kennelpappa och valpspekulanter. Det har varit jätteroligt och jag har försökt att hjälpa till lite med de små och inte bara vara i vägen :-) Tyvärr var det snorkallt så vi kunde inte vara ute så mycket.

Favoriten efter att ha lärt känna de små lite mer är en luddig liten tik som jag givetvis tror blir en stjärna i söket ;-) Upp och ner, över, under och igenom, ja det är hennes melodi!

Livet rullar på och består av långa och aktiva hundpromenader, lydnadsträning, skolarbete, vardagsliv och tankar på Heidi Ho. Jag är äntligen helt frisk *peppar peppar* och i helgen ska jag hjälpa till och vara lite kennelflicka hos lilla Heidi och hennes syskon och övriga valpar som finns på kenneln.

Men vem är då denna lilla Heidi Ho?

Ja, någon i högen i alla fall :-)

Helg igen men inget sök den här söndagen heller. Jag har fått en släng av lungsäcksinflamation, inget allvarligt alls, men har lite ont i revbenen och får ta det lite piano några dagar till. Inte helt ovanligt efter en rejäl influensa enligt doktorn. Söndagen kommer i stället innehålla fotografering av valpar. Sämre saker kan man ju roa sig med :-)

Kuba får långa promenader och jag försöker aktivera henne så mycket det går när vi är ute. Miniuppletanden, lekapportering, leka jage, balansövningar, dirigeringsövningar, lydnadsmoment, kontaktövningar i alla möjliga typer av störningar, godislet osv osv. Hon tycker det är jätteroligt och är nöjd och glad! Husse har även börjat motionera henne så de muskler hon tappade när Loke flyttade och hon blev lat på promenaderna har kommit tillbaks och hon ser fin ut nu!