Fick i veckan en ny monsterspruta med ampull ("bromsmedicin") i magen och första dagarna är jag alltid lite sänkt. Trött och allmänt nere! Varje månad i tre år så det är väl bara att vänja sig vid eländet. Nu har jag i alla fall klarat av första året på universitetet, sista dagen i fredags då vi redovisade vår B-uppsats och opponerade, och har sommarlov ända till 1:a september. Det ska bli förbaskat skönt! Nu ska här återhämtas energi och träna hund. Jag är i alla fall lite stolt över att jag fixade det trots att jag började så snabbt efter behandlingarna. Närmaste prövningen blir väl istället en stor operation då det blivit bestämt att båda mina bröst ska opereras bort.

Zoladexsprutan

I lördags var jag skrivare för klass två på lydnadstävlingen på GMBK. Det var kallt men vi hade riktigt kul domaren och jag. Det var första gången och jag vet att jag har svårt att stå rakt upp och ned så där och mycket riktigt, herre min je vad ont i ryggen jag fick. Mitt stackars diskbrock skrek i högan sky. Men som sagt, skojigt var det och det blir säkert fler gånger. I går var jag figurant på sökträvling i Lerum och blev tokkär i en gul labradorkille. Vilket ljuvligt väsen som dessutom gjorde dagens bästa sök. Kul att se!

Kuba har skurit upp tassen och är seg av skendräktigheten. Heidi har varit med mig på tävlingarna, minglat, tränat passitivitet, lite lydnad och legat tyst och snällt i bilen. Sisa veckorna har det faktiskt hänt lite med växten och hon börjar se ut som en malle. Fin som tusan och mattes lilla hjärta. Jisses vad go hon är! En riktig mysvovve och knähund som gärna ligger sked och älskar allt och alla. Lätt att ha med sig överallt och skojig att träna med. Hon lär sig snabbt som tusan men när hon inte förstår sätter hon sig ner, blir alldeles stilla, tittar på mig med huvudet på sned och säger pip 

Eftermiddagarna har mest tillbringats vid havet.

En hob?

En av dessa små ullbollar hade dagen innan befunnit sig i Heidis käft!

Jajamensan, ni läste rätt. Heidi kom farande från ingenstans (och garanterat viltfritt trodde vi) med något ulligt i munnen som hon lämnade (efter visst lockande) i min hand. Stendöd trodde jag men den lilla visade sig vara helt oskadd. När vi letat upp mamma så hoppade hon glatt (eller snarare förskräckt) i plurret och simmade bort till mamsen. Stackars liten och stackars mattes hjärta!

Där styrktes hypotesen om tollarblod minsann ;-)

Vilken underbar sommardag, helt fantastisk, och i morgon ska det bli ännu varmare. Jag gissar att vi packar picknickkorgen och beger oss till något vått och blått. Inget sök med andra ord då de flesta i sökgruppen är upptagna i morgon För Kubas det så är det nog lika bra, hon är så såsig och nedstämd nu. Skendräktig som tusan, nu börjar även juvrerna svullna lite, och hon tycker inte något är speciellt kul. Älskade mule, innan nästa löp så måste jag få henne kastrerad.

I dag var det kennelträff och denna gång samlades vi på Stormvallen i Vårgårda. På vägen dit tog jag och Heidi en liten promenix i Nolhagaparken i Alingsås så hon fick springa av sig lite innan och jag andas lite Alingaluft. Jag bodde där i tio år och det känns allt lite i hjärtat när man är där, så många minnen. Några av mina mest innehållsrika år hittills.

Vackert är det utan tvekan!

På Stormvallen satt vi ute i solen och myste, umgicks, fikade, grillade, tjingade på varandras hundar och tränade. Framför allt var det skydd och även Heidi fick leka lite med figurant för första gången. Jag kan inte annat säga än att lillstrumpan är otroligt lättlärd och det ska bli oerhört spännande att se vad jag kan åstadkomma med henne. Kul tyckte hon det var i alla fall. Heidi fick även busa runt med brorsan Herman och de for runt som två skollade troll när de inte brottades.

Det var en jättehärlig och mysig dag, och varm! Heidi har ju massor med päls och kröp under en stol för att komma undan solen något.

På Stormvallen fanns även ett två veckor gammalt föl som vi fick gosa med. Hon var jättesocial och kelen och förstås alldeles bedårande.

På hemvägen stannade vi ett rastställe så Heidi Hosan fick svalka av sig i en sjö. Hon är en riktig badanka den!

Vi fick många kommentarer i dag ang Heidis färg. Jag undrar om det inte är lite tollarblod i henne ändå. Liten, röd och badglad som en retriver ;-)

Tack Kroka och Tack Stormvallen för idag!

I går vad det som sagt valpkurs igen och jag vet inte vad det är som har hänt med valpen men Heidi var oerhört lugn och stillsam. Lade sig bara ner och kikade när inget hände, knäpptyst hela tiden och 100% fokus på mig när jag bad henne. Vi tränade bland annat på att sitta kvar vid sidan om när någon kom fram och hälsade på husse eller matte och jag tror inte ens hon märkte personen i fråga, så koncentrerad var hon på mig. Tänk vad lite köttbullar i fickan kan göra, hoppas det håller i sig...dream on baby, men önska får man ju *skratt*

I dag tog vi en sväng på Sandsjöbackaleden. Fint ställe det där!

Jag mår bättre och Heidi har blivit en ny hund. Är de så signalkänsliga mallar?

I går var vi på Husdjurshälsan med valpkuren för miljöträning och föreläsning. Vi var där i nästan tre timmar och valparna var med hela tiden, snacka om bra passivitetsträning. Heidi skötte sig klanderfritt (förutom att hon hånglade upp en stor mjukishund *skratt*). Luktade av stället och slappnade av direkt. Tyst och fin kunde hon sitta eller ligga och ta det lugnt trots alla nya lukter och valpar runt omkring sig. Hon har verkligen en fantastisk förmåga att anpassa sig i olika miljörer och hålla fokus på mig. Stabil och trygg liten byracka det där och samtidigt oerhört vaken och uppmärksam. Hon har hur mycket som helst i sig och svarar blixtsnabbt på retningar, men har en suverän avstängningsknapp :-)

Oj, det blev ett riktigt skrytinlägg det här men hon har alla förutsättningar i världen att bli en fantastisk tävlingshund! Vägd blev hon också och vågen stannade på 14,8 kilo.

Jag ska förresten byta blogg, bilderna blir skitdåliga när man lägger upp dom här, men ni märker när!

I kväll är det kurs igen och då kan det se ut så här:

Både hund och matte är uppmärksamma!

Orginalbilden är tagen av Harald Hasselblad och stulen från: www.bernersennen.in

 Amundsön

Vackra hästar på ön. Man får gå in och igenom, men vi höll oss utanför och tog andra vägen till havet.

Galna hundar

Blek och frusen matte, hundarna leker följa John.

Maria nyckelpiga

Hugo fluga

Urk, jag mår mentalt pyton av den nya bromsmedicinen, har uselt tålamod och tycker allt är botten. Jag vet inte hur mycket det egentligen påverkar jyckarna för Heidi, som varit hyfsat tyst sista tiden, har de senaste dagarna varit betydligt gnälligare än vanligt. Kuba är skendräktig och går mest och surar hon med. På söket i går fixade hon två skick bra, sen fick jag säga sök ett par gånger och dunka henne uppmuntrande i sidan innan hon makligt galloperade ut (hon brukar rusa som en oljad blixt) och på det fjärde skicket stannade hon på halva vägen och funderade en stund innan hon lösade vidare. Det är inte mycket med oss för tillfället och jag vill bara vara vid havet och göra ingenting! Så, det blir väl mest bilder tills livsandarna vaknar till liv igen.

På onsdag ska vi i alla fall till djursjukhuset med valpkursen och miljöträna valparna, på torsdag är det vanlig kurs, på lördag kennelträff och helgen efter det ska jag hjälpa till på två olika tävlingar, som skrivare på den ena och figurant på den andra. Lite roligt på g i alla fall!

Lite bytesövningar

...det blev ingen glass men några timmar vid havet med sol, balanserande hundar, hundbad, människofika och bilder förstås.

Husses bilder:

Vädret är vackert så i stället för att skriva ett ordentligt blogginlägg så åker vi ut till havet med hundarna.

Kanske vi äter lite glass också!

Kanske jag återkommer lite senare under dagen med något vettigare.