Kuba har börjat löpa!
Jag har väntat på det då hon har kissat så ofta på promenaderna de sista veckorna och nu går hon här och drippdroppar. I vardagen brukar man inte märka på henne att hon löper, men idag när jag tog ut henne för att köra ett lydnadspass så var koncentrationen inte mycket att hänga i granen. Jag fick verkligen jobba för att få till ett lyckat fotgående, några svängar, ett par inkallningar och läggande under gång. När hon vill så går det så bra, men idag var det förmodligen mest stiliga hanhundar i Kubas hjärna. Hon är ju dessutom väldigt förarvek så det är inte en hund man kan säga till att skärpa sig när hon inte vill för då blir hon väldigt låg och bedrövad. Man får försöka hitta någon annan knapp att trycka på och ibland fungerar det, ibland inte. Det är när det inte fungerar och man själv har massor med träningssug som man önskar att man hade en arbetsnarkoman till hund *skratt* Det kanske får bli mest spår och sök i ett par veckor och så får vi ta det lite piano när gäller lydnaden. Nåväl, det kan ju variera väldigt under löpperioden också.

Hm, skulle redigera och råkade visst radera hela inlägget...hur vad det jag skrev nu.

I dag har jag varit och kikat på schäfer-sm i Romelanda. Det är alltid roligt och lärorikt att se de olika ekipagen och idag var det skyddsarbetet. Min fodervärd Andreas tävlade med sin äldre tik, Esswalds Nita, och de slutade som tvåa i skyddet. Jättekul, stort grattis!

På plats träffade jag Lina och Frida, två Alingsåkompisar, och det var jättekul att få träffa dem igen. Det verkligen längesedan! Vi fikade, snackade hundar och var en ytterst snacksalig publik *skratt*

Nu är jag mer sugen än någonsin på en en liten schäfervalp (eller kanske malle) att satsa ordentligt på när det gäller tävling. En ridgeback är inte direkt en ras som man tränar skydd med, en gren som jag verkligen tycker är rolig, och några arbetsnarkomaner är de då rakt inte. Men, det får troligtvis vänta till vintern eller våren. Längtan kommer att bli lång men samtidigt är det förstås roligt att leta efter just den rätta valpen för mig.

När jag kom hem möttes jag av en lycklig Kuba. Hon är en riktigt mattegris och trots att husse är hemma så är hon inte fullt nöjd förrän jag också är det. Vi åkte ut till havet en sväng så hon fick springa av sig lite på klipporna för i kväll bli hon helt ensam då vi vi ska gå på bio och kika på nya Narniafilmen.

Det blir nog lite kallt i dag tänkte jag som hade läst att det skulle regna i morgon. Packade ner en jacka och satte på mig långbyxor. Herre du milde, kallt kan man ju knappast kalla det för, inte ens jag som är en fryslort av stora mått! Gassande sol, varma kläder och en terräng som får det att svida i benen av mjölksyra, behöver jag säga att jag svettades något?

Vi träffades ett glatt gäng i Bergsjöskogen, inklusive en salig blandning av hundar. Eftersom Kuba inte har spårat sedan hon var liten valp så lade jag ett enkelt näringsspår på ca hundra meter, just bara för att få igång spårsuget lite. Hon är ju van vid sök och van vid att använda nosen på högre höjd än marknivå. Däremot lade jag ett riktigt mördarspår åt Karin och Alice och jag kunde efteråt inte bestämma mig vem jag tyckte mest synd om, Karin eller hunden

Sedan var det så dags för Kuba och början var lite klurig innan hon förstod vad det handlade om. I mitten spårade hon på riktigt bra men i slutet trasslade linan sig och vi fick stanna upp. Då glömde hon bort vad hon höll på mig så jag fick hjälpa henne lite och hon fick hittat sin matskål. När jag släppte lös henne så fortsatte hon däremot spåra vidare jättefint där jag gått vidare och av spåret, trots att det inte fanns något godis där. Hmm, jag gissar att jag omedvetet styrde henne lite för mycket och därmed hämmade henne något. Bassning på mig! Det kanske inte helelr är så bra med näringsspår åt henne eftersom hon är så otroligt matfixerad, det blir lätt lite för mycket snurr då.

I morgon bär det iväg för att kika på bruksmästerskap för schäfrar, det ska bli riktigt roligt!

I går förmiddags tog jag ut Kuba för promenad och ett lydnadspass. Promenad var helt enligt Kubas tycke och smak, men det var däremot inte lydnaden denna dag. Det gick inte alls! När Kuba inte vill så går det inte att säga till henne att göra saker ändå, då blir det bara tvärtom och hon tokvägrar och blir låg, och försöker man få igång henne så tittar hon bara på en misstänksamt. Då visar hon att hon är en ridgeback och inte en schäfer och matte som är van vid det sistnämnda får ytterligare ett par grå hårstrån på sin skalle. Med mycket fjäsk och fjolleri så lyckades vi med några moment i alla fall, men när hundrackarn är på det humöret så får lydnaden vänta till en annan dag. Det ska ju vara roligt att träna!

På eftermiddagen åkte vi i stället i väg till Amundsön igen och gick den delen som vi hoppade över sist. Strålnade sol, blå himmel med någora ynka vita tussar på, glittrande hav och en varm bris. Gissa om man blev badsugen men några badkläder hade vi ju förstås inte med oss. Det var bara Kuba som fick hoppa i plurret och även om det var folktomt där vi gick kände jag inte för något nakenbad

Varför jag alltid glömmer kameran kan man ju fråga sig...är det ok att skylla på solsting redan innan man har kommit ut i solen tro