De sista två dagarna har vi inte gjort något alls. Jag har någon slags infektion i kroppen, är trött, har ont och mår dåligt så det har bara blivit några långa promenader i maklig takt.

I dag gick Kuba lös framför mig på en gräsmatta och upp flyger två harar bara ett par meter framför nosen på henne. Kuba sätter fart, jag ropar "stanna" och Kuba tvärnitar! Ena haren fortsätter framåt och den andra stannar ca 40 meter framför henne och sätter sig och glor. "Häråt" ropar jag och Kuba vänder sig om direkt och springer glatt till mig.

Detta är en hund som i yngre dagar jagat allt som rört sig så gissa om matte är nöjd med utvecklingen. Dutti tjej!