Det var ett tag sedan Kuba var en sån här liten snutta och jag väntade på att få hämta hem henne. Nu är hon några storlekar större och mattes prinsessa ut i klospetsarna. En riktig mammagris och så oändligt älskad!

Om 10 dagar är det dags att hämta hem "lillasyster". Jag är övertygad om att Kuba kommer att bli överlycklig. Hon tycker det är lite tråkigt att vara ensamhund och älskar dessutom allt smått. Hon är så mammig och vill gärna pyssla och är så försiktig. Så, det är nog inte bara jag som väntar :-)